Hem Golfresor Portugal Golf i Lissabon: Sol, vin och vatten

Golf i Lissabon: Sol, vin och vatten

0
0

Damen som förestår Luís Simoes vingård i Palmela är fortfarande en aning upprörd. Dagen innan hade hon besök av en grupp kineser och irritationen över deras nyrika arrogans och burdusa okunskap har fortfarande inte lagt sig. 

De trampade på hennes yrkesstolthet. Det är tydligt, det.

Kineserna var helt ointresserade av att smaka hennes viner. De efterfrågade bara det dyraste vinet, blev anvisade detta och köpte det på priset. Inte smaken. Att sippa, smutta, dofta och gurgla var inget för dem. De ville, för att uttrycka det kärnfullt, bli fulla. Och de ville åstadkomma detta medelst vin som smakade gott. Eftersom de själva inte kunde avgöra vad som var gott så köpte de det dyraste eftersom de förutsatte att det var det vin som smakade bäst. Pengar hade de. Snille och smak, däremot…

Därför är vingårdsdamen nöjd med att jag provade mig igenom utbudet och först därefter gjorde mitt val. Som förvisso råkade vara gårdens dyraste flaska. 60 euro avlämnade ett osande brännmärke på kreditkortet för en som normalt tycker att en besk och sval lager fungerar bra till det mesta.

Flaskan innehöll Moscatel. En inte särskilt unik dryck i Portugal, snarare vardaglig, portugiserna dricker sin vita Moscatel som vi dricker öl, eller Martini. Moscatel produceras på många ställen men det som är unikt för Casa Agrícola Horácio Simões, som den här vingården heter, är Moscatel Roxo, gjord på en röd druva som länge var försvunnen. Det är ett prisbelönt dessertvin. 2004 fick man en guldmedalj för att man ansågs vara det bästa Muscatelvinet i hela Setúbalregionen.

Jag köper också en flaska rött vin, Val’dos Alhos, gjort på den i området helt dominerande Castelão-druvan, och lagrat några månader på ekfat.

Det är så här man ska köpa vin. Man åker bil mellan vingårdarna, smakar sig fram och köper en kartong av det man gillar.

Som bekväm turist med rädsla för extra avgifter för bagageövervikt blir det dock bara två flaskor.

Vi har ju en golfbag att kånka på också…

För jag är inte på en vinresa utan har kommit för att spela golf i ett område som trots att det ligger så nära Lissabon är okänt för mig. 

Vingården jag besökte ligger i Palmera, en liten stad på den halvö nedanför Lissabon som kallas Setúbal. Det finns två broar som leder från Lissabon över floden Tejo till denna fascinerande halvö. Vi åkte över den bro som är en kopia av San Franciscos Golden Gate. När vi närmar oss slutet av bron åker vi förbi en annan kopia, en staty av Jesus med armarna utsträckta i sidled – Christos Rei. Den mer berömda förebilden finns som bekant  i Rio de Janeiro. Den portugisiska statyn ser mindre ut men är faktiskt högre. Att den ser mindre ut beror på att förebilden står högst upp på en klippa.

Den södra delen av halvön utgörs av ett naturreservat, Arrábida. Som golfdestination är området en förbisedd del av Portugal. Många svenskar känner förstås till, och gillar, Montado, en resort som finns med i flera golf-researrangörers portfölj. Men de flesta som vill spela golf i Portugal hamnar antingen i Algarve eller norr om Lissabon, i Caiscais eller Estoril.

Norra Setúbal är mindre känt men på denna halvö ligger åtta banor utströdda i ett landskap som i övrigt består av vinodlingar, långa sandstränder och en ögonfägnande bergskedja. Bergskedjan, Serra Arrábida, löper längs med halvöns södra kust och tar man sig över den möts man av världens bästa stränder.

Aroeira I, hål 12.

Till vissa av dem kan man inte ta sig med bil. Bara båt. Men vi hoppar över stränderna och letar oss istället fram till Aroeira, 25 kilometer från Lissabon. Vi spelar Aroeira II som visar sig vara oväntat utmanande. Hålen är kantade av höga tallar och plågas av en för årstiden ovanligt besvärlig vind. Fairways ter sig som smala stigar.

På 17:e hålet kliver- Birger, mitt spelsällskap, upp på tee och säger med en blandning av uppgivenhet och ironi:

”Surprise… it’s a long and narrow par 4…” 

412 meter in i en vind som kommer snett från höger. En fairway som är 25 meter bred. Nja, jag kanske överdriver men det går inte att slå drive, inte ens med en driver som är justerad för draw.

Jag slog ut med drivern två gånger, alldeles i början av rundan. Efter det fruktlösa bolletande som följde på det förlitar jag mig under resten av rundan på en 20-graders hybrid. 

Aroeiras banor ligger 600 meter från havet men du ser det aldrig från banan. När Donald Steel färdigställde banan i april 2000 var den tänkt som spelplats för framtida Portuguese Open på European Tour. Så blev det inte men banan har haft kvalskolor för den europeiska damtouren och ett flertal Portuguese Ladies Open.

Den andra banan på Aroeira, eller den första rättare sagt, har däremot arrangerat Portuguese Open två gånger. Det är en klassiker i sammanhanget, ritad av Frank Pennink och invigd 1973. Den är möjligen en klass bättre än den nyare banan även om de har samma signum: Hål som upplevs som relativt långa tack vare smala fairways kantade av tallar.

Utöver Aroeiras två finns det ytterligare sex golfbanor i trakten. Alla ingår numera i det som kallas Lisbon Coast Golf Club: Montado, Ribagolfe (2), Santo Estévao, Quinta do Peru samt Arrábidas akademibana.

För några år sedan var framtidsplanerna offensiva. Ett projekt som gick under namnet Lisbon Coast GC siktade på att omfatta hela 22 banor.  

Quinta do Peru.

En svindlande tanke som inte riktigt var förenlig med verkligheten.

Arrábida Resort var då den centrala utgångspunkten – en anläggning med villor och radhus vars akademibana skulle förvandlas från 18 korta hål till 12 fullängdshål. 

Så blev det inte. I dag ingår sex av det havererade projektets banor i Orizonte Lisbon Golf – Quinta do Peru, Ribagolfe (2), Aroeira (2) , Oeiras och Santo Estêvão.

Mina favoritbanor är de två lite avsides mästerverken på Ribagolfe. Här är banorna inte omgivna av tallar utan av korkek. Barken på de flesta träd är bortskalad för att användas som förslutning av vinflaskor. Här finns inga hus som kantar fairways. Området är helt oexploaterat. Det är magnifika banor, storslagen, majestätisk och vacker – trots att korkekarna fortfarande inte har slagit ut.

En liten rolig detalj för oss svenskar är att Ribagolfe I är ritad av en ”halvsvensk” – Peter Townsend, tvåfaldig Ryder Cup-spelare som bor i Boden. Han har gjort ett fantastiskt jobb. Ribagolfe tjänar som kvalbana för Europatouren och det är lätt att föreställa sig att den med sina 6  707 meter kan vara en rejäl utmaning, även för de bästa spelarna. Terrängen är lätt böljande, banan är skön att gå och greenerna stora och måttligt undulerade. Men hålen smalnar av som för att utmana de som vill och vågar slå långt.

Det är en bana vid världens ände. Faktum är att vår guide, Birger, har lite svårt att hitta, trots GPS. Lite skamset erkänner han att det beror på att han vid sina tidigare besök på banan alltid åkt helikopter. Det skulle  vi också ha gjort egentligen men helikoptern var upptagen denna dag. Så det fick bli en svart BMW istället. Systerbanan, Ribagolfe II, är både bredare och kortare.

Dagen därpå åker vi till Quinta do Peru som ligger mer centralt, bara några minuter från Arrábida Resort. Det är en skarp kontrast till de vildare banorna på Ribagolfe.

Quinta do Peru är mer en resortbana och det känns faktiskt lite skönt att uppleva parkkänslan som en kontrast till det vilda.

Vi åker i golfbilar på vägar där stenläggningen gjorts för hand. Det glittrar i blåskimrande vattenhinder. Och det är just kontrasterna som är styrkan i det här området. Det gäller golfbanorna likväl som regionen. Du har aldrig långt till Lissabons myller av hus, restauranger och butiker. Men det är lika nära till de orörda stränderna bortom Serra Arrábida och till vinodlingarna.

Det är inte ens särskilt långt till Caiscais. En kväll åker vi just dit på en utflykt. Birger vill visa mig en av Portugals mest kända skaldjursrestauranger – Boca de Inferno. Det är bland det godaste jag ätit. Om man vågar smaka. I det här landet ska man inte göra som kineserna på vingården. Man måste våga smaka sig fram. Gör man det finns en helt ny värld att upptäcka. •

Setúbals vingårdar

Setúbals vingårdar

Den halvö som utgör norra Setúbal är en region där kvaliteten på viner är hög. Här finns många vingårdar och du bör passa på att besöka några av dem. Vinproduktionen domineras av två druvsorter – Moscatel och Castelão. Dessa utgör basen för de två DOP-appellationer som finns här. DOP Setúbal är appellationen för det söta starkvinet gjort på Moscateldruvan som gjort regionen känd. DOP Palmela täcker samma område som DOP Setúbal plus ytterligare yta nordost, inåt landet. Man gör både röda och vita viner under denna appellation, men de röda dominerar och främst då Castelãodruvan. Den trivs i varm, sandig jord där den mognar i solen och svalkas av Atlantens vindar. Periquita är ett exempel på vin med Castelão som bas. Här hittar du alla källare och vinerna­ i regionen: www.rotavinhospsetubal.com

.

Aroeira I & II

Aroeira I & II

Aroeira II

25 kilometer från Lissabon ligger Aroeiras två banor i en tallskog inte långt från kuststaden Caparica. Det är ett unikt gods som utöver två golfbanor har en mängd imponerande herrgårdar.

Aroeira I är designad av Frank Pennink och öppnades 1973, och fick snart smeknamnet “Wentworth of Lisbon” av engelska golftidningar. Banan spelas genom höga skogskanaler och omges av vilda natur. Golfbanan är 6 650 meter lång och kräver precision. Banan har varit värd för den Portuguese Open 1996 och 1997 och flera Ladies European Tour-evenemang. Aroeiras milda klimat gör det möjligt att spela golf hela året. Bortsett från kvaliteten på två 18-håls golfbanor, erbjuder Aroeira lägenheter med självhushåll till uthyrning, en tropisk pool, tennisbanor och ett shoppingområde med restaurang, stormarknad bland andra affärer. Längd: 6 044 meter. Hål: 18. Par: 72.

Aroeira II öppnade år 2000. Banan är designad av Donald Steel och konstruerad enligt European Tours  rekommendationer. Den mäter över  7 000 meter från backtee och har vatten i spel på nio hål och stora, böljande greener. Banan har varit värd för Ladies European Tour Qualifying School. Längd: 6 367 meter.
Hål: 18. Par: 72.

Golfbana: Quinta do Peru

Golfbana: Quinta do Peru

Quinta do Peru Golf & Country Club ligger 30 minuters bilresa från Lissabon och omges av naturparken Arrábida. Designad av Rocky Roquemore, öppnad 1994 och rankad bland de 100 bästa banorna i kontinentala Europa av Golf World Magazine. Längd: 6 036 meter. l: 18. Par: 72

Ribagolfe I & II

Ribagolfe I & II

Ribagolfe II

Ribagolfe I, beskrevs av någon som “Portugals Valfderrama”. Banan ligger 40 minuter från Lissabon. Den är designad av Peter Townsend är 7 370 meter lång från backtee. Dessutom med smala landningsområden – en bana för dem som kan slå långt och rakt. Ribagolfe I har varit värd för den första etappen av European Tour Qualifying School sedan 2009.

Ribagolfe II är kortare men mäter ändå 6 800 meter, även denna bana är designad av en Ryder Cup-spelare, Michael King, i samarbete med European Tour Design. Kings bana är mer förlåtande än Townsends med bredare fairways och landningsområden.

Båda Ribagolfe-banorna ligger i en skog av korkekar, omgivna naturen.

Santo Estêvão

Santo Estêvão

Santo Estêvão

Santo Estêvão, designad av Donald Steel, öppnade 2004 och ligger i det böljande landskapet i norra Alentejo-regionen. Banan har par 73, är utlagd över 72 hektar och över 7 000 meter lång. Med väldesignade strategiskt placerade bunkrar och grönområden erbjuder 18-hålsbanan en layout som utmanar alla golfare. Santo Estêvão ligger nära Ribagolfe och lite mer än 40 minuters bilresa från Lissabon.

Oeiras

Oeiras

Oeiras

En 9-hålsbana bara 10 minuter från Lissabons livliga gator. Granne med Portugals viktigaste affärscentra.

Fler relaterade artiklar
Fler artiklar av Tommy Jeppsson
Läs mer artiklar om Portugal

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Läs också

Här finns världens bästa öppningshål – du måste slå över Atlanten

Vilket som är världens bästa golfhål kan man diskutera i timmar. Vilket som är världens bä…